Jag står på perrongen med ansiktet upp mot vårsolen, väntar på pendeltåget och blundar. Plötsligt säger en man bredvid mig: Jag såg tofsvipan igår.
Såpass?
Själv vet jag ju tyvärr inte hur en sådan ser ut.
Ja, det kvittrar ju mycket nu, försöker jag.
Sen är vi tysta.
Sen frågar jag: Den där fågeln vi hör nu, vad är det?
Talgoxe, säger han snabbt.
Det är viktigt att veta vad saker heter. Eller viktigt… Det ger mer att veta vilken fågel det är man hör. Upplevelsen blir djupare.
Hur fågeln lever, vilka färger honan och hanen har, om den har varit i Afrika, när den kommer att få första kullen, andra. Om utbredningen har påverkats av växthuseffekten.
När jag blir pensionär ska jag lära mig vad fåglarna och blommorna heter.