Nätvibrationer

Det händer löjligt mycket på internet.
   Nyss såg jag en ny sajt om lunchställen. Man kan knäppa maten med sin mobil och skicka upp den på sajten direkt, med recension. På sajten syns bilden och en liten karta som visar var krogen ligger.

Sånt där dyker upp hela tiden.
   En del är trams och försvinner väl snart. Annat blir nyttigheter som stannar.
   Och summan av kardemumman förändrar livet lite i taget och språngvis. Internet, sociala medier och smarta nallar – var för sig och i förening – förändrar våra mönster och våra sätt att komma till tals med varandra.
   Jag vill veta mer.

Vad heter det?

Jag står på perrongen med ansiktet upp mot vårsolen, väntar på pendeltåget och blundar. Plötsligt säger en man bredvid mig: Jag såg tofsvipan igår.
   Såpass?
   Själv vet jag ju tyvärr inte hur en sådan ser ut.

Ja, det kvittrar ju mycket nu, försöker jag.
   Sen är vi tysta.
   Sen frågar jag: Den där fågeln vi hör nu, vad är det?
   Talgoxe, säger han snabbt.

Det är viktigt att veta vad saker heter. Eller viktigt… Det ger mer att veta vilken fågel det är man hör. Upplevelsen blir djupare.
   Hur fågeln lever, vilka färger honan och hanen har, om den har varit i Afrika, när den kommer att få första kullen, andra. Om utbredningen har påverkats av växthuseffekten.
   När jag blir pensionär ska jag lära mig vad fåglarna och blommorna heter.

Skrivråd helt gratis

Goda råd har man ingen nytta av, det är därför man vill ge bort dem, har någon sagt. Så här ska du få några goda råd om att ordna en kreativ skrivsituation:

SKÖT DIG. Se till att sova gott, ät bra mat, promenera mycket. Var disciplinerad men snäll mot dig själv.

GE TID. Beräkna den tid du behöver, lägg till 25 procent. De flesta människor är tidsoptimister. Odelad tid är mer effektiv – varje gång du byter arbetsuppgift så åtgår det ”ställtid”.

VAR OSTÖRD. Stäng av mobilen och gärna trådtelefonen. Stäng dörren.

LITA PÅ DIG. Du har gjort det förr och du kommer att göra det igen. Att du vankar av och an istället för att komma igång beror på att du halvt medvetet, halvt omedvetet redan är igång med arbetet. Du har ställtid.

VAR NAIV. Låt barnet skriva. Lek och lattja utan prestationskrav. Var okritisk. Text på datorskärm går att radera. Kritikern kan få komma in senare, när det finns något att kritisera.

NJUT. När du är färdig: Gå ut i världen och berätta att du har gjort det igen, mot alla odds: ”Jag har skrivit en text! Igen! Jag är helt otrolig”!

Varför kliva upp ur sängen?

Alla människor har något som driver dem. Jag hoppas att de har det, i alla fall. De flesta borde påminna sig själva då och då om sin personliga drivkraft, skälet till att de kliver upp ur sängen på morgonen.
FörsovningDet måste finnas en lust i jobbet. För mig handlar det om att göra nytta, att få berätta om saker som jag tycker är viktiga, att få putta världen åtminstone en kvarts millimeter framåt.
   Jobbet ska vara intressant i stunden, inte om tre dagar eller fem månader. Belöningen ska ligga i själva arbetet.

Jag försöker följa den regeln.När  jag diskuterar ett nytt uppdrag med en uppdragsgivare så snackar vi tid, pengar och resurser. Samtidigt gör jag en kul-analys. Är det här ett stimulerande jobb? Om svaret är nej så tackar jag nej.
   Om svaret är ja så kör jag så det ryker.

Ta in musiken!

Ta in musiken! Så heter min senaste bok, som släpptes 2009. Den handlar om hur skolor kan arbeta kring musikprogram och gästspel. Rikskonserter, Stim och Utbildningsradion var uppdragsgivare. Boken ingår i satsningen Tonspråk.

Jag har jobbat fram en webbsajt som informerat om hur projektet fortlöpt ända fram till hösten 2011. Där finns dill exempel den här intervjun med Ulla Lind på Konstfack om estetik och lärande, och den här porträttintervjun med musikerveteranerna Sigge och Inge.