Någon skämtar om min kala hjässa, en annan om att jag är pensionär, en tredje påpekar att hen drar ner genomsnittsåldern i gruppen bara genom att slå sig ner.
Om jag hade varit turk, kraftigt överviktig eller rullstolsburen och man hade skämtat om det så hade det genast blivit dålig stämning. Ålderism är uppenbarligen en mildare fördom än annan ism.
Faktum är att en 53-åring kan vara stel och rigid i sitt tänkande, en 75-åring kan vara en rebell.
Jag kan svara att jag faktiskt är 18 år och 5 år och 34 år.
Inuti.
Man bär åldrarna med sig.
Kanske kan den tanken ge lite tröst till en 39-åring med åldersnoja.